Va fint det var idag.......
Massa små goa glada tjejer o killar som sjöng för full hals i gympasalen på Läjet.
När jag var liten hade man avslutning i kyrkan. Det var systrarna Ester, Elly och Maria som ledde kören och man hade tränats i flera veckor på att sjunga i olika stämmor.
När avslutningsdagen kom hade mamma sytt nya kläder och man hade köpt nya skor, som oftast klämde. (Låter som att jag är urgammal, eller hur..?)
Tankarna tar mig tillbaks till den gången man skulle "kvala" in till kören.
Hugaligen..jag tror jag gick i första klass på Ankarskolan och man fick då gå in till tvåorna, där man en och en fick ställa sig vid pianot där fröken Elly satt och spelade för fulla muggar och lyssnade på oss nerv-vrak till barn som knapp visste vad toner var...
:)
Men hur pedagogiskt var det då?
Konstigt att man ens kunde få fram en ton...:)
Jag kommer ihåg att jag var så nervös att jag skakade i hela kroppen och att rösten darrade....
Alla som gick i tvåan satt fnissande och tittade på när vi fick vår dom...-Ja du får vara med i kören....eller .. -Nej du behövs inte....Sen var det dethär med målbrottet eller vad det nu hette :)....
Helt plötsligt sjöng killarna med en ljus barnröst och i nästa vers brummade en mans basröst fram...
:)
Halleluja Moment kallas nog sådanahär ögonblick i livet....
Eller...?
Tack för ikväll Goa Grannar.
Ha en fortsatt skön vecka....
Kramar//SemesterfirarÅsa
Åsa! Tack, det värmer med uppskattning för det man gör för barnen i skolan. Vilken skön fortsättning ni fick på den här dagen!
SvaraRaderaKram från "fröken" Gisela