Skräckfilms Scenarie...

Just det...
Häromdagen när jag hade fått tid hos en kiropraktor efter ca 1 års stelhet i nacke och rygg kunde jag inte förmå mig att slappna av ett dugg....
Varför ligger jag bara och tänker massa urflippade psykopatiska tankar..?
Vart kommer de där tankarna ifrån?
Har jag tittat för mycket på TV eller har jag läst för knäppa böcker?

Iallafall träffade jag på en kiropraktor genom ett nätverk i stan och beslöt mig för att prova.
Sagt och gjort kommer jag dit en helt vanlig torsdags eftermiddag.
Själva mottagningen ligger i en källare och bara det fick mig att känna något slags obehag...
Ja, ja, tänkte jag och knackade på och öppnade dörren samtidigt.
-Hallo, lille vän, hör jag inneifrån och hälsar artigt.
Något som jag även lägger märke till när jag kliver in i själva hallen är att det ligger en begravningsbyrå vägg i vägg....
Hm!
Japp....bit i hop, slappna av och låt inte fantasin skena iväg tänker jag för mig själv..

Han börjar med att lägga upp information i sin dator efter diverse frågor ang rygg och nackbesvär, sedan ber han mig att ställa mig framför honom och han tittar kritiskt fram bakom min rygg.
Han babblar om olika muskler och termer i 170 knyck på sin smålänska dialekt och redan efter 10 minuter är jag helt lost och ser förmodligen ut som ett frågetecken..
Han säger att det här var minsann något utav det värsta han sett när det gäller sneda ryggar och är förundrad över att jag inte haft mera ont och mera huvudvärk än jag har haft. Han rycker i armar och ber mig dra upp benen kors o tvärs...
Efter en stund ligger jag på rygg på britsen och han lossar på den ihåliga kudden under mitt huvud..
Jag svävar fritt med huvudet i hans händer och är helt säker på att min sista stund i livet är kommen...
Jag är övertygad om att han ska vrida huvudet av mig och att han sedan har något slags samarbete med begravningsbyrån brevid...
Troligen jobbar han på provision och får betalt för antal kroppar....................eller nått...........
Frysrummet för liken är förmodligen dörren som det inte stod något på, vid ingången..
:(
Holy shitt...vid det här laget är jag så uppstressad och livrädd att jag varken hör eller kan tänka klart utan känner att ett hysteriskt skratt är på väg att bubbla upp..
-Slappna av, säger han och jag är tvungen att erkänna..
-Aldrig i livet säger jag..Då kommer du ju vrida nacken av mig och det kan jag inte gå med på...
:)
Han skattar och innan jag vet ordet av har han med ett hastigt knyck fått en kota att hoppa ur led..
:)
Kändes det som iallafall..
-Okej fortsätter han och gör samma sak med andra sidan nacken och avslutar med en hel ryggrads knäckning....waaaaaaaaaaaaaaaaaa gode gud tänker jag...snälla, snälla ta mig levande härifrån....vad gör jag häääääääääääär...?

Han tittar på mig igen med sina glasögon på nästippen och begrundar sitt arbete...
-Wow säger han tillslut...Du har sannerligen fått valuta för dina pengar..Nu börjar det likna något...
Han tittar på ryggen igen och jag känner mig genast på bättre humör...
Kanske behöver jag inte ställa upp mig på sjutbanan ännu?.....Jag kanske tom. har ett par månader till i livet innan jag blir totalinvalid...
Eller?
Är det mest jag som har en skenande fantasi och målar upp värsta tänkbara emellanåt..?
:)
Näääääääääääääeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee........................
Så kan det väl inte va.............?
:)

Jag ska iallafall upprepa historien på tisdag och ytterligare 2 gånger för att ge den småländske kiropraktorn en chans..
Om ni inte hör något ifrån mig på en vecka eller så...kan Ni väl kolla upp mottagningen vid begravningsbyrån....är Ni gulliga..
:)

Ha en riktigt skön Lördag och Söndag//Kram kram...Skräck-fantasi-Åsa